2019 > 03

Maja här, nu är jag inne på min sista termin. Om ungefär 3 månader tar jag STUDENTEN...Sen är jag klar!

På senaste har jag varit i Sri Lanka en hel del, först en månad med familj och kille. Sist 2 veckor med kusin/bästa vän och det har varit riktigt härligt. Nu blir det sista spurten i skolan och jobb. Allt blir ju lite roligare när solen börjat titta fram och man börjar hoppas att våren är här.
 
Jag vet att jag tjatar mycket om denna förbaskade skolan, men som ni vet så är det något jag tänker på ofta. Mina åsikter och tankar behöver släppas ut för att jag ska kunna slappna av litegrann och bara släppa det en stund. Mamma säger ofta till mig att inte vara så arg över saker kring skolan, jag håller med henne till viss del men jag tror också att det är viktigt att inte släppa allt. Mitt temperament och mina starka åsikter har inte gjort min skolgång lättare, men jag hade inte ändrat på något om jag fick chansen.

Det jag tänkte på idag var just den känslan jag så många gånger känt. Uppdelningen mellan lärare och elever. Vi är här och de är där. En trist känsla och ganska onödig då jag tycker att vi alla kan lära av varandra, till en viss grad. Såklart ska läraren bestämma och känna respekt från eleverna men i slutet av dagen är vi alla människor. Det är just det jag önskar att jag hade fått uppleva.

Många gånger har jag öppnat upp mig för lärare och berättat hur jag känt, till exempel om jag blivit upprörd över något de har gjort eller om jag tyckt att någon gjort något fel. De flesta svaren jag fått har inte besvarat det jag tagit upp på något sätt. Tänk om man hade fått höra ”ja det har du rätt i, det blev lite fel där, ursäkta”. Stämningen och tilliten mellan lärare och elev hade blivit så mycket bättre om man fick känna lite ärlighet. Istället för att få ett svar som känns som att det är kopierat från läroplanen. Det gör mig besviken, det är ju ändå vuxna människor vi pratar om. Ska inte ens de kunna erkänna att de gjort fel när de själva står och försäkrar oss om att ett fel inte är farligt.

Det är väl ändå något man lärt sig sedan man var liten, om man gör en kompis ledsen så säger man förlåt. Även om man kanske inte förstår varför personen reagerade på sättet han/hon gjorde så erkänner man vad man sa/gjorde och sedan ber man om ursäkt. Vad hände med det?
 
Mina tankar skapas kring mina erfarenheter vilket betyder att när jag skriver ”lärare” så menar jag inte alla lärare. Generalisering är inget jag uppskattar, men ni förstår säkert det.
 
Så detta var mitt inlägg, inte skitkul kanske. Men skönt för mig att skriva ”ut” det. Ha det så bra och sprid lite extra mycket kärlek framöver.
 
//MAJA

Läs hela inlägget »

2019 > 03

Maja här, nu är jag inne på min sista termin. Om ungefär 3 månader tar jag STUDENTEN...Sen är jag klar!

På senaste har jag varit i Sri Lanka en hel del, först en månad med familj och kille. Sist 2 veckor med kusin/bästa vän och det har varit riktigt härligt. Nu blir det sista spurten i skolan och jobb. Allt blir ju lite roligare när solen börjat titta fram och man börjar hoppas att våren är här.
 
Jag vet att jag tjatar mycket om denna förbaskade skolan, men som ni vet så är det något jag tänker på ofta. Mina åsikter och tankar behöver släppas ut för att jag ska kunna slappna av litegrann och bara släppa det en stund. Mamma säger ofta till mig att inte vara så arg över saker kring skolan, jag håller med henne till viss del men jag tror också att det är viktigt att inte släppa allt. Mitt temperament och mina starka åsikter har inte gjort min skolgång lättare, men jag hade inte ändrat på något om jag fick chansen.

Det jag tänkte på idag var just den känslan jag så många gånger känt. Uppdelningen mellan lärare och elever. Vi är här och de är där. En trist känsla och ganska onödig då jag tycker att vi alla kan lära av varandra, till en viss grad. Såklart ska läraren bestämma och känna respekt från eleverna men i slutet av dagen är vi alla människor. Det är just det jag önskar att jag hade fått uppleva.

Många gånger har jag öppnat upp mig för lärare och berättat hur jag känt, till exempel om jag blivit upprörd över något de har gjort eller om jag tyckt att någon gjort något fel. De flesta svaren jag fått har inte besvarat det jag tagit upp på något sätt. Tänk om man hade fått höra ”ja det har du rätt i, det blev lite fel där, ursäkta”. Stämningen och tilliten mellan lärare och elev hade blivit så mycket bättre om man fick känna lite ärlighet. Istället för att få ett svar som känns som att det är kopierat från läroplanen. Det gör mig besviken, det är ju ändå vuxna människor vi pratar om. Ska inte ens de kunna erkänna att de gjort fel när de själva står och försäkrar oss om att ett fel inte är farligt.

Det är väl ändå något man lärt sig sedan man var liten, om man gör en kompis ledsen så säger man förlåt. Även om man kanske inte förstår varför personen reagerade på sättet han/hon gjorde så erkänner man vad man sa/gjorde och sedan ber man om ursäkt. Vad hände med det?
 
Mina tankar skapas kring mina erfarenheter vilket betyder att när jag skriver ”lärare” så menar jag inte alla lärare. Generalisering är inget jag uppskattar, men ni förstår säkert det.
 
Så detta var mitt inlägg, inte skitkul kanske. Men skönt för mig att skriva ”ut” det. Ha det så bra och sprid lite extra mycket kärlek framöver.
 
//MAJA

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste kommentarer

  • linda » Majas torsdagstankar...:  ”Hej Maja Vilken skola gick ni på i Sri Lanka, hittar ingen bra info på nätet? Hu..”

  • Lena Gunnarsson » Majas torsdagstankar...:  ”Maja du skriver så bra och medryckande kram”

  • Britt Lodenius » En hotelldirektörs vardag...:  ”Det är allt det där i en härlig blandning som måste göra att det är så roligt at..”

  • Margareta Ramnemark » En hotelldirektörs vardag...:  ”Tack för en underbar vistelse hos er ☀️ Hoppas vi ses snart ❤️”

  • Katarina Eiderbrant » Nu kör vi !:  ”Jag kommer! Ni är helt fantastiska! Lycka till!!”