Den som väntar på något gott väntar alltid för länge...

Finaste vänner! Finaste vänner!

Äntligen så stod då jag och Stina på flygplatsen 05.45 och väntade in världens bästa kompisar och familj! Åååå, som vi har väntat på vårt sista och absolut mest efterlängtade besök. Ooops, så helt plötsligt en blek lång man...Janne och därefter resten av familjen! Tårarna trillar och kramarna är hårda och så härliga! Äntligen är de här hos oss!

Resan till Hikkaduwa är inte tyst en sekund, tusen saker måste berättas och avhandlas...underbart! När vi väl kommit hem så är det frukostdags och Maja kommer in i köket och säger...tänk att de nu är här:) Efter frukost i Babelena house och en liten tupplur i sängen så drog vi ner till stranden! Vad underbart det är när barnen hoppar, skrattar och skojar! Vilken ljuvlig melodi att höra! 

Och så alla dessa fantastiska vänner och familj hemma i Sverige som skickar med allt från recept, läsglasögon, trosor, mjöl, böcker, solrosfrön till hembakta kakor(tack söta Asta), helt otroligt, man blir rörd och så tacksam. Stort och varmt tack!

Idag blir det inte så mycket text utan bilderna får tala sitt tydliga språk! Hjärtat denna dag är fullt av värme...

Glada barn!

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Farmor o Farfar » Pusselbitar från Facebook:  ”Tänk så glad Pippi blir när ni kommer ner. Hoppas hon känner igen er. Lycka till..”

  • Eva Marie Dahlstedt » Pusselbitar från Facebook:  ”Jag blev så glad då jag läste att ni tog hand om en gatuhund i Sri Lanka. Där fi..”

  • Susanne » Pusselbitar från Facebook:  ”Så bra för er att få den charmiga Pippis historia. Klappade henne i febr. när vi..”

  • Mia » Pusselbitar från Facebook:  ”Så fin hon är lilla Pippi. Vi hade äran att träffa henne i februari när vi bodde..”

  • Annelie » Pusselbitar från Facebook:  ”Tänk att ni valde varandra. Vilken solskenshistoria”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln