Den som väntar på något gott väntar alltid för länge...

Äntligen så stod då jag och Stina på flygplatsen 05.45 och väntade in världens bästa kompisar och familj! Åååå, som vi har väntat på vårt sista och absolut mest efterlängtade besök. Ooops, så helt plötsligt en blek lång man...Janne och därefter resten av familjen! Tårarna trillar och kramarna är hårda och så härliga! Äntligen är de här hos oss!

Resan till Hikkaduwa är inte tyst en sekund, tusen saker måste berättas och avhandlas...underbart! När vi väl kommit hem så är det frukostdags och Maja kommer in i köket och säger...tänk att de nu är här:) Efter frukost i Babelena house och en liten tupplur i sängen så drog vi ner till stranden! Vad underbart det är när barnen hoppar, skrattar och skojar! Vilken ljuvlig melodi att höra! 

Och så alla dessa fantastiska vänner och familj hemma i Sverige som skickar med allt från recept, läsglasögon, trosor, mjöl, böcker, solrosfrön till hembakta kakor(tack söta Asta), helt otroligt, man blir rörd och så tacksam. Stort och varmt tack!

Idag blir det inte så mycket text utan bilderna får tala sitt tydliga språk! Hjärtat denna dag är fullt av värme...