2017 > 01

Inför en härlig helkroppsbehandling. Inför en härlig helkroppsbehandling.

Vilken energiboost tisdagen bjöd på då!  Man säger ju att "Det ska vara gött att leva" och idag har det varit riktigt gött att leva.

Eftersom att vi nu under februari faktiskt kan erbjuda våra gäster massage här på Jippie the villa så måste förstås även vi testa på lite olika massager, just bara i studiesyfte;) Så idag slog vi till med varsin helkroppsmassage och dessutom fick det bli en liten fotmassage som pricken över i:et. Helt ljuvligt var det förstås.  Vi studsade ut, kände oss oss 10 år yngre och med fötter som en barnrumpa. 

Kvällen avslutade vi i sköna gästers sällskap med ett glas vin och lite god mat och sedan var minsann denna dag slut. En riktigt skön tisdag med lite go påfyllning för både kropp och själ...

Fullständigt avslappnad!
Fullständigt avslappnad!
Läs hela inlägget »
Perfekta lilla golvlampan utanför gästtoan. Perfekta lilla golvlampan utanför gästtoan.

På vägen till Kandy finns det så finurligt som tre olika byar som helt specialiserat sig på lite olika saker. En by som säljer mängder med cashewnötter, en by som tillverkar ofantligt fina rottingsaker och en by som säljer bilsäten. Ja, de säljer faktiskt bilsäten till minibussar. Köper man en minibuss här så ingår inga säten utan då åker man, förslagsvis, till "bilsätesbyn" och köper ett par passande säten till sin lilla minibus. Helt självklart!

Nu när vi åkte runt så var vi ju tvungna att stanna till i "rottingbyn". Helt otippat så hoppade vi över "bilsätesbyn";) För är det något som är fint i inredningsväg så är det just rotting, som både jag och Ubbe gillar. Här finns fina rottingmöbler helt gjorda för hand. Fynden denna gång blev en fin lampa till hotellet och äntligen hittade jag små brickor gjorda av blad som vi ska ha att sätta hotellrummens glas på. Det känns viktigt att vi inte bara säger att vi vill vara miljövänliga och att vi också visar detta i bland annat inredningen!

Återvunnen disk med återvunna konservburkar som pennställ. Hur snygg som helst, tycker jag!
Återvunnen disk med återvunna konservburkar som pennställ. Hur snygg som helst, tycker jag!

Sedan som kronan på verket denna lördag, så har nu den fina "illblåa" receptionsdisken blivit färdig. Jag är jättenöjd och tycker att den blev väldigt fin där, Ubbe är lite mindre nöjd-men han vänjer sig...så är det ibland med honom. Han behöver lite tid och sedan vips, så tycker han att det blev riktigt bra!

Så nu kan vi ståta med en receptionsdisk också, nästan som ett riktigt hotell;)

För övrigt kanske vi kan få ett råd från någon av er, kloka läsare. Har försökt många gånger nu att anmäla Jippie the villa till Tripadvisor och varje gång har vi blivit nekade utan någon uttalad anledning. Någon av er som kanske har något klokt förslag hur vi ska göra? Känns ju bra att vara med där framöver!!!

Läs hela inlägget »
Regntunga skyar utanför Kandy Regntunga skyar utanför Kandy

Ja, så var vi då påfyllda med ny energi,nya intryck och ett par spännande funderingar inför framtiden. Vi har varit en sväng upp till vackra Kandy i bergen i centrala Sri Lanka, en sisådär 20 mil härifrån. Kandy som också kallas "den heliga staden" och blev ett världsarv på Unescos lista 1988. Här hittar man det berömda Tandtemplet, där enligt buddhisterna Buddhas tand ligger, därför är förstås Kandy är en helig stad för miljontals troende buddhister.

Tja, nu var det var ju inte därför som vi var där utan för att träffa på en god vän till oss, en entreprenör med en drivkraft något utöver det vanliga. Han har under några år förädlat en bit mark utanför Dambulla som han nu ville visa oss.

Kanske ett ställe i framtiden för att ladda batterierna och hämta ny kraft!
Kanske ett ställe i framtiden för att ladda batterierna och hämta ny kraft!

Platsen som han visade för oss var helt magisk. Ingenstans kunde man se några byggnader eller grannar och det enda man hörde var fåglarna och vattnet från en liten bäck. Väldigt harmoniskt och så vackert. Överallt på området hade han planterat en mängd frukter som han visade för oss. Det var passionsfrukt, citron, carambole, apelsiner, mango, lime, anoda, drakfrukt m.m. Imponerande och så spännande tankar som vi spånade fram inför framtiden, där och då. Ibland om man bara låter saker komma till en, så kan så mycket spännande ske...

Nu är vi tillbaka i lilla Hikka igen med många idéer, ny energi och med en låda frukt samt en stor säck med ännu mer frukt. Flera frukter som vi inte ens kan namnet på, kanske är det läge nu att testa lite nya frukter och juicer på våra stackars hotellgäster;)

Anoda, carambole, stooor citron och någon brun liten rackare!
Anoda, carambole, stooor citron och någon brun liten rackare!
Läs hela inlägget »

Tjenare! Nu är det jag som skriver (Maja), ska helt enkelt försöka sammanfatta allt som hänt för både mig och Stina sedan vi åkte hem till Sverige. Det är en hel del att ta in, jag har fortfarande svårt att fatta att vi inte ska tillbaka hem till Sri Lanka på ett bra tag. Jag ska börja från början iallafall.

Resan från Sri Lanka till Köpenhamn var jobbig, inte på det sättet att vi var två ”barn” som reste själva runt halva jorden utan att vi visste att vi inte skulle få träffa mamma och pappa på ett bra tag. Jag, som storasyster, försökte hålla mig samman så mycket som möjligt och trösta Stina samtidigt. När vi efter 15 timmars resa landade i Köpenhamn förväntade vi oss farmor stå där med sina skyltar som hon förberett men vi blev lyckligt överraskade när vi såg kusinerna, grannarna och farmor. Kärlek i mängder och kramar för att hålla värmen, satans kallt. Första natten spenderades hos farmor och farfar i Halmstad, vi åkte till Maxi och handlade. Förstår ni att man kan handla mjölk, trosor och batterier i samma affär?! Natten var inte den bästa, helt knäpptyst, ingen AC, inga ekorrar, ingen fläkt, bara mina egna andetag...

Sen var det dags att åka hem hem till lilla Kärradal. Det kändes fel att stiga in i huset utan mamma och pappa. Det tog inte lång tid innan det mesta var upplockat från garaget och vi hade gjort det som hemma (eller det är ju hemma). Vi var med kompisar, shoppade och njöt av mat och godis. Jag och Stina har sovit i samma säng de flesta nätterna, vi har haft ganska blandade drömmar/mardrömmar och på kvällen innan man somnar är då man/jag börjar tänka för mycket och då är det skönt att ha någon bredvid.

Sen var det dags, det jag försökt förtränga, skolan. Jag har börjat på en ny skola tre gånger de senaste 3 åren, men man kan aldrig bli van eller öva bort den ångesten och nervositeten man får första dagen när man ska börja skolan. Farmor och Stina åkte med mig dit på morgonen men resten av dagen var jag själv med min nya klass. Jag klarade mig bra, det händer så mycket att man inte hinner tänka utan mest bara iaktta och ta in allt runt om en. Det var/är faktiskt jävligt jobbigt, har aldrig varit med om det innan, att inte ha sina föräldrar där när man ska göra något som är lite ”tyngre”. Nu skyller jag inte detta på dem, så ni behöver inte tro att de har tvingat mig och Stina att göra detta. Så mycket fantastiskt vi har upplevt och lärt oss under tiden i Sri Lanka. Jag ångrar mig inte för en sekund. Vi har skypat ganska mycket men det är verkligen inte samma sak, när man får den där ångestattacken klockan 10 på kvällen innan man ska somna och gråter så mycket att man inte vet vart man ska ta vägen. Då är allt man vill, att få en kram av mamma och pappa.

Som tur är har vi världens bästa människor runt om oss, kompisar, kusiner, släkten och grannar. Det som jag och Stina går igenom nu vill jag inte gå igenom igen men det får en att tänka på de där små sakerna som man inte tänker på, som när man kommer hem från skolan och mamma/pappa frågar ”hur var det?” eller bara ”vad fick ni till lunch?”, det gör så mycket.

I allafall, Stina har sina sköna kompisar från sin gamla skola som hon börjat på nu igen, sen har hon också startat med fotbollen. Verkar som ett skönt gäng med tjejer. Är så tacksam att Stina trivs och har sina vänner. Jag antar att jag tar platsen som hennes mamma lite för ofta, hon är mitt allt.

Hittills så rullar allt på, skolan funkar som den ska, farmor tar hand om oss och vi försöker att inte frysa ihjäl på morgonen när man tappar känseln i benen och hackar tänder. Nu i helgen ska jag träffa en kompis och ha en myskväll, antagligen plugga lite också. Stina ska åka till sina kompisar och sova där och sen på söndag blir det fotbollsträning utomhus…är inte så avis på henne;)

Ha det bra allihopa så ses vi nästa säsong i Sri Lanka, längtar redan :)

Läs hela inlägget »

Skulle faktiskt påstå att jag är mer lycklig på Sri Lanka än hemma i Sverige! Man skulle kunna tro att det kan bero på de svajande palmerna, ljumma vågorna, härliga klimatet, all underbar frukt eller glädjen i att vara en hotelldirektör;) Nej, sanningen är stunderna av lycka som kommit till mig allt oftare här än hemma, enbart beror på att det har funnits mer av tid. Mer tid till att på riktigt umgås med familjen, mer tid till att bara njuta av stunden och mer tid till att bara vara. Jag säger inte att det är hemligheten till att känna lycka...men för mig är tillgången till tid helt avhängig hur lycklig jag känner mig. Hur ska man annars hinna känna känslan av lycka? Det är ju helt omöjligt när man stressar till ett morgonmöte, sitter i bilkö till Maxi, hämtar barnen i skolan eller står och steker falukorv medan familjen hungrigt väntar vid bordet. Ni kan säga vad ni vill, men för min del känns det som att jag tagit ett litet steg i min personliga utveckling under tiden här på Sri Lanka och jag är så tacksam...

Till sist vill jag också uttrycka min tacksamhet över dagens sköna gäster från Lindome som levererade tre styck finfin stekspadar från IKEA. Då kan man också känna lycka;) Tack Nina och Camilla, imorgon blir det pannkaka till frukost med alldeles nya stekspadar från IKEA i Kållered. Kanske kan det göra någon av gästerna en aning mer lyckliga?

Läs hela inlägget »
Härliga hotellgäster! Härliga hotellgäster!

Tänk vilket underbart jobb vi har som hotelldirektörer...dock kanske inte de vardagliga sakerna såsom att köpa frukt, kolla städningen, brygga svenskt kaffe eller att snickra på vår tilltänkta receptionsdisk. Nej, det som förgyller en hotelldirektörs vardag är de där små sakerna som man kan leva på och njuta av länge. Fredagskvällen var ett så´nt tillfälle. Då ville samtliga gäster på Jippie -the villa gå ut och äta tillsammans med oss!!!! Otroligt trevlig samling och härligt samtal som kan göra den minsta lilla hotellägare mallig. Vilka gäster vi har!

Igår morse fick vi ett litet paket av vår nattvakt. Det visade sig att sötaste Lester och Naima(6, 9 år) hade innan avresan till flygplatsen under natten lämnat ett litet brev och en ursöt sköldpadda till oss...deras kompisar;) Man blir ju hur rörd och glad som helst. Vilka underbara gäster vi har! Så nu pryder den lilla sköldpaddan hyllan i trappan och varje gång vi går förbi blir vi påminda om de härliga gäster som vi haft och alla de härliga som ska komma. Dem ser vi verkligen framemot att få träffa!

Underbara ungar!
Läs hela inlägget »
Avslappnat på Sri Lanka! Avslappnat på Sri Lanka!

Nu har vi korat vinnaren av kategorin bevingade ord på Sri Lanka. En kategori som vi precis kommit på och som har en självklar vinnare. Vinnaren är Amila på restaurangen "Harbour" som härom kvällen kläckte ur sig "What to do?"(ungefär Vad kan göras?). Detta efter att vi beställt en flaska rödvin och han istället serverat oss tre glas vin. Därför hade han nu ingen hel flaska vin att ge oss och då frågade han oss så klart "What to do?" med ett snett litet leende. Precis, vad kan han göra?  I Sverige skulle vi tycka att han kan göra mycket. Fixa fram en annan flaska, erbjuda ett annat vin m.m. Men här är det självklart att både fråga sig själv och gästerna "What to do?". Dess ord passar så bra till så många situationer som händer här dagligen. Som till exempel när vi beställde stolar och bord till vår lägenhet. Det dröjde i runda slängar 2 månader innan de kom. Efter att vi fått besked om att de skulle komma flera gånger så vips en dag kom de bara och då betalar man utan att nämna ett ord om de extra månadernas försening. Så "What to do?", då? Inte mycket, bara att vänta så löser det sig...Eller när glaspartierna skulle monteras i entrén innan vi skulle öppna hotellet. Kom ingen, kom ingen, kom ingen och så plötsligt  häromdagen när vi hade fullt med gäster så monterades de...så "What to do?". Kanske att vi skulle behöva använda dessa ord lite oftare i Sverige, bli lite mindre stressade av saker eller människor som inte kommer i tid eller prylar som inte funkar enligt instruktionerna. Kanske att vi skulle bli lite mer avslappnade! Vad sägs om att testa nästa gång du ska på möte med några kollegor och du dyker upp en kvart försent, stapplar in genom dörren och mumlar med ett leende "What to do?"....Hänvisa gärna till vinnaren av bevingade ord på Sri Lanka;)

Läs hela inlägget »
Förhoppningsvis bästa dataaffären i sta´n! Förhoppningsvis bästa dataaffären i sta´n!

Så plötsligt händer det... inte oväntat sällskap eller någon fin liten lotterivinst utan...datorn dör och det är stört omöjligt att få liv i den igen. Den blinkar inte ens för att ladda. Vilken katastrof och stort elände!! Helt handikappad och är man dessutom lite extra "begåvad"(som jag nu råkar vara) så har man ju förstås ingen backup på alla fina hotelllistor, bokningar, broschyrer eller foto m.m. som jag lyckats spara på datorn. I det läget känner man(jag) sig inte så nöjd och speciellt orolig är jag för att jag är på Sri Lanka. Ett land som kanske inte är det vassaste på teknik, det känns så i alla fall.

Men efter lite googlande, några telefonsamtal och några turer så lyckas vi faktiskt hitta ett ställe som verkar vara...seriöst. Där lämnar jag min älskade dator. Två veckor tar det, blir beskedet. Döm om min förvåning när de ringer mig endast 4 dagar senare! Du milde göta petter, den är färdig tidigare än utlovat...har nog aldrig hänt för oss någonsin här på Sri Lanka att saker kommer eller blir färdiga tidigare än utlovat. Kors i taket och stort tack kära tekniker!

Ja, så sitter jag här nu en helt vanlig kväll och ska skriva lilla bloggen. Hur bra fungerar datorn då...jo, den fungerar alldeles toppen i max 10 minuter och sedan måste jag starta om den, och det händer gång på gång på gång. Ingenting för mitt tålamod alltså, så nu är jag åter bänkad vid den gamla datorn och knappar. Åter till brottsplatsen imorgon för ännu en inlämning! Tröttsamt!

Vår lilla "vakthund" Pippi verkar vara helt under isen och vaktar sämre än någonsin. Förutom att hon nu har ätit upp en av mina flip-flops reagerar hon inte ens på ödlor som vandrar förbi hennes nos. Jag tror att vi kan ge upp hoppet om henne som vakthund. Vi får mer se henne som en utsmyckning i trädgården, typ en trädgårdstomte;) Just nu känns det extra bra att ha en sådan "trädgårdstomte" att ta hand om när de små döttrarna flugit hem. Så vi är faktiskt väldigt glada för den lilla enörade tomten som ligger vid poolen, vakthund eller inte!

Slutligen kommer här en liten filmsnutt från tjejernas resa hem från Sri Lanka och till Sverige! Inte utan att föräldrarna hade, inte bara en utan flera klumpar i hjärtat den natten de åkte, men förstås klarade de det galant och landade mitt ibland härliga vänner och familj! Vilka kontraster, härliga Sverige och härliga Sri Lanka! Fantastiska länder!

Läs hela inlägget »
På väg till flygplatsen. På väg till flygplatsen.

Otroligt vad livet blir mer tomt och tyst när barnen försvinner. Helt plötsligt behöver man inte anpassa sig till när de vill äta frukost eller lunch. En väldigt annorlunda känsla,antagligen precis så det är när barnen flyttar hemifrån. Vi får helt enkelt se detta som en tuff men god träning;) Men ack så hjärtskärande det är...

Vad som värmer ett mammahjärta extra mycket dessa dagar är när vänner och familj står där på Kastrup klockan 6.00 och faktiskt välkomnar tjejerna till Sverige en helt vanlig vardag. Vilken lycka för oss på andra sidan jordklotet att det finns en hel uppsjö med härliga människor som fakiskt tänker på våra döttrar denna dag! Ett stort tack till er alla!

Vi lämnade av tjejerna på flygplatsen efter en bra stunds tårdrypande hulkande gråt. Hjärtat kändes som att det höll på att brista och under hemvägen i bilen var tystnaden kompakt och tankarna vandrade för oss båda. Stina och Maja hade minsann inte haft det så tungt, visade det sig senare. Maja hade fått fotmassage i någon fin lounge och Stina mumsade gratis snacks. När vi var uppe vid 2-tiden på natten för att kolla så att allt gick bra till i Doha där de skulle byta flyg, så åkte de golfbil inne i flygplatsen och hade världens äventyr. Så det gick verkligen ingen nöd på tjejerna, inte alls som det gick på de stackars föräldrarna...

Men nu har de landat i huset utanför Varberg med farmor, kaninen Kolan, kompisar och en härlig släkt. Allt verkar vara toppen och vi sitter här lite förvånade och förstås väldigt lättade över att allt har gått så bra! Nu gäller det att öva på att vara en liten familj och faktiskt njuta av det! Det ska nog gå bra även om halva hjärtat just nu befinner sig i ett hus utanför Varberg!

Hela det fantastiska gänget som mötte upp på Kastrup 06.00.
Hela det fantastiska gänget som mötte upp på Kastrup 06.00.
Läs hela inlägget »

Varenda timme och varje minut har vi de närmaste dagarna bara ägnat åt att vara här, nu och tillsammans. Tidpunkten då Maja och Stina åker hem till Sverige närmar sig med stormsteg och strupen snörs ihop så fort jag tänker på det! Alltså tänker vi inte på det...så har vi gjort tidigare när vi haft besök och så gör vi nu och det fungerar! Imorgon bär det av till flygplatsen för att vinka av våra älskade "ongar" för avresa till Sverige. Inte alls kul...nu dröjer det en och en halv månad för mig innan jag återser dem och för stackars Ubbe dröjer det mer än tre månader. Tufft och väldigt, väldigt tomt! Men nu är det som det är, vi har valt situationen och det är bara att bita ihop...som tur finns det ju fantastisk kommunikation nuförtiden och en snäll familj som hjälper till på hemmaplan.

De senaste dagarna har minst sagt varit intensiva. Här ska upplevas till sista stund. Förutom ett antal surfstunder så har vi varit ute på snorkel/dyktur  med vänner och där fick tjejerna blodad tand så de har hunnit med två dyk de senaste dagarna och det lyser ur ögonen på dem när de berättar om den häftiga undervattensvärlden. Låter helt magiskt! Skulle tro att det blir en fortsättning på detta under nästa säsong.

Glada nybörjardykare!
Glada nybörjardykare!

Lilla Pippi känner nog av våra planer för hon har varit väldigt orolig den senaste tiden och legat precis utanför dörren hela nätterna liksom för att vakta. Men lilla "Pippiluring" får allt stanna kvar i hennes miljö och nästa säsong kommer det att bli sååå roligt att träffa henne igen. Längtar redan och bävar så inför morgondagen...hualia!!

Läs hela inlägget »
Ny frisyr i på gång. Ny frisyr i på gång.

Ja, att vara hotelldirektör är just precis allting annat än att vara just direktör. Uppgifterna varierar från dag till dag och det är verkligen kul och ibland lite klurigt. Det kan handla om, var man kan äta god mat, köpa frukt, hitta till ATM, köpa flip-flop, underkläder eller kanske bara få transport från a till b. De senaste dagarna har det varit lite ovanliga saker som ingått i hotellservicen. Olle behövde en hårklippning med trimmer och givetvis ställer hotelldirektör Ubbe upp. Någon dag senare fick en gäst problem med sitt öra och som tur är har vi ju då tillgång till hotelldirektör/apoteksägare Janaka som kan hoppa in och serva med lite örondroppar. Galet omväxlande och väldigt, väldigt roligt! De där små guldkornen är inte svåra att hitta när man har så sköna gäster som vi har. Senast idag fick vi hit en härlig familj som helt resolut packat en hel resväska full med mat till OSS! Totalt otippat och totalt underbart!!!! Kaffe, mängder av ost, LEVERPASTEJ, choklad och BREGOTT och OSTBÅGAR med mera. Så nu kanske till och med gästerna får en alldeles extra svensk guldkant på frukosten! Otroligt gott och så otroligt lycklig man kan bli av ...mat!!!

Otroligt lyxig gåva!
Otroligt lyxig gåva!

Finaste julklappen i år utan konkurrens, var ett underbart kort av vår favorithund hemifrån. Våra vänner och grannar har en ljuvlig Flatcoated retriever som heter Jippie. Och det är faktiskt på grund av henne som jag en gång för längesedan tänkte att -"Ska jag någonsin starta ett företag så ska det heta Jippie".  Jippie är en sådan härligt pigg och lydig hund med en liten räv bakom örat så henne blir man alltid glad över att se och just den känslan tycker jag att själva ordet Jippie förmedlar. Hoppas verkligen att vi har lyckats få med en liten gnutta av detta till vårt hotell, Jippe the villa. Så nu med all rätt, fina Jippie står du på hedersplatsen på hotellet, där vi alltid kan känna den där känslan när vi tittar på dig kära "upphovshund". Välkommen till Jippie the villa!

Läs hela inlägget »

2017 > 01

Inför en härlig helkroppsbehandling. Inför en härlig helkroppsbehandling.

Vilken energiboost tisdagen bjöd på då!  Man säger ju att "Det ska vara gött att leva" och idag har det varit riktigt gött att leva.

Eftersom att vi nu under februari faktiskt kan erbjuda våra gäster massage här på Jippie the villa så måste förstås även vi testa på lite olika massager, just bara i studiesyfte;) Så idag slog vi till med varsin helkroppsmassage och dessutom fick det bli en liten fotmassage som pricken över i:et. Helt ljuvligt var det förstås.  Vi studsade ut, kände oss oss 10 år yngre och med fötter som en barnrumpa. 

Kvällen avslutade vi i sköna gästers sällskap med ett glas vin och lite god mat och sedan var minsann denna dag slut. En riktigt skön tisdag med lite go påfyllning för både kropp och själ...

Fullständigt avslappnad!
Fullständigt avslappnad!
Läs hela inlägget »
Perfekta lilla golvlampan utanför gästtoan. Perfekta lilla golvlampan utanför gästtoan.

På vägen till Kandy finns det så finurligt som tre olika byar som helt specialiserat sig på lite olika saker. En by som säljer mängder med cashewnötter, en by som tillverkar ofantligt fina rottingsaker och en by som säljer bilsäten. Ja, de säljer faktiskt bilsäten till minibussar. Köper man en minibuss här så ingår inga säten utan då åker man, förslagsvis, till "bilsätesbyn" och köper ett par passande säten till sin lilla minibus. Helt självklart!

Nu när vi åkte runt så var vi ju tvungna att stanna till i "rottingbyn". Helt otippat så hoppade vi över "bilsätesbyn";) För är det något som är fint i inredningsväg så är det just rotting, som både jag och Ubbe gillar. Här finns fina rottingmöbler helt gjorda för hand. Fynden denna gång blev en fin lampa till hotellet och äntligen hittade jag små brickor gjorda av blad som vi ska ha att sätta hotellrummens glas på. Det känns viktigt att vi inte bara säger att vi vill vara miljövänliga och att vi också visar detta i bland annat inredningen!

Återvunnen disk med återvunna konservburkar som pennställ. Hur snygg som helst, tycker jag!
Återvunnen disk med återvunna konservburkar som pennställ. Hur snygg som helst, tycker jag!

Sedan som kronan på verket denna lördag, så har nu den fina "illblåa" receptionsdisken blivit färdig. Jag är jättenöjd och tycker att den blev väldigt fin där, Ubbe är lite mindre nöjd-men han vänjer sig...så är det ibland med honom. Han behöver lite tid och sedan vips, så tycker han att det blev riktigt bra!

Så nu kan vi ståta med en receptionsdisk också, nästan som ett riktigt hotell;)

För övrigt kanske vi kan få ett råd från någon av er, kloka läsare. Har försökt många gånger nu att anmäla Jippie the villa till Tripadvisor och varje gång har vi blivit nekade utan någon uttalad anledning. Någon av er som kanske har något klokt förslag hur vi ska göra? Känns ju bra att vara med där framöver!!!

Läs hela inlägget »
Regntunga skyar utanför Kandy Regntunga skyar utanför Kandy

Ja, så var vi då påfyllda med ny energi,nya intryck och ett par spännande funderingar inför framtiden. Vi har varit en sväng upp till vackra Kandy i bergen i centrala Sri Lanka, en sisådär 20 mil härifrån. Kandy som också kallas "den heliga staden" och blev ett världsarv på Unescos lista 1988. Här hittar man det berömda Tandtemplet, där enligt buddhisterna Buddhas tand ligger, därför är förstås Kandy är en helig stad för miljontals troende buddhister.

Tja, nu var det var ju inte därför som vi var där utan för att träffa på en god vän till oss, en entreprenör med en drivkraft något utöver det vanliga. Han har under några år förädlat en bit mark utanför Dambulla som han nu ville visa oss.

Kanske ett ställe i framtiden för att ladda batterierna och hämta ny kraft!
Kanske ett ställe i framtiden för att ladda batterierna och hämta ny kraft!

Platsen som han visade för oss var helt magisk. Ingenstans kunde man se några byggnader eller grannar och det enda man hörde var fåglarna och vattnet från en liten bäck. Väldigt harmoniskt och så vackert. Överallt på området hade han planterat en mängd frukter som han visade för oss. Det var passionsfrukt, citron, carambole, apelsiner, mango, lime, anoda, drakfrukt m.m. Imponerande och så spännande tankar som vi spånade fram inför framtiden, där och då. Ibland om man bara låter saker komma till en, så kan så mycket spännande ske...

Nu är vi tillbaka i lilla Hikka igen med många idéer, ny energi och med en låda frukt samt en stor säck med ännu mer frukt. Flera frukter som vi inte ens kan namnet på, kanske är det läge nu att testa lite nya frukter och juicer på våra stackars hotellgäster;)

Anoda, carambole, stooor citron och någon brun liten rackare!
Anoda, carambole, stooor citron och någon brun liten rackare!
Läs hela inlägget »

Tjenare! Nu är det jag som skriver (Maja), ska helt enkelt försöka sammanfatta allt som hänt för både mig och Stina sedan vi åkte hem till Sverige. Det är en hel del att ta in, jag har fortfarande svårt att fatta att vi inte ska tillbaka hem till Sri Lanka på ett bra tag. Jag ska börja från början iallafall.

Resan från Sri Lanka till Köpenhamn var jobbig, inte på det sättet att vi var två ”barn” som reste själva runt halva jorden utan att vi visste att vi inte skulle få träffa mamma och pappa på ett bra tag. Jag, som storasyster, försökte hålla mig samman så mycket som möjligt och trösta Stina samtidigt. När vi efter 15 timmars resa landade i Köpenhamn förväntade vi oss farmor stå där med sina skyltar som hon förberett men vi blev lyckligt överraskade när vi såg kusinerna, grannarna och farmor. Kärlek i mängder och kramar för att hålla värmen, satans kallt. Första natten spenderades hos farmor och farfar i Halmstad, vi åkte till Maxi och handlade. Förstår ni att man kan handla mjölk, trosor och batterier i samma affär?! Natten var inte den bästa, helt knäpptyst, ingen AC, inga ekorrar, ingen fläkt, bara mina egna andetag...

Sen var det dags att åka hem hem till lilla Kärradal. Det kändes fel att stiga in i huset utan mamma och pappa. Det tog inte lång tid innan det mesta var upplockat från garaget och vi hade gjort det som hemma (eller det är ju hemma). Vi var med kompisar, shoppade och njöt av mat och godis. Jag och Stina har sovit i samma säng de flesta nätterna, vi har haft ganska blandade drömmar/mardrömmar och på kvällen innan man somnar är då man/jag börjar tänka för mycket och då är det skönt att ha någon bredvid.

Sen var det dags, det jag försökt förtränga, skolan. Jag har börjat på en ny skola tre gånger de senaste 3 åren, men man kan aldrig bli van eller öva bort den ångesten och nervositeten man får första dagen när man ska börja skolan. Farmor och Stina åkte med mig dit på morgonen men resten av dagen var jag själv med min nya klass. Jag klarade mig bra, det händer så mycket att man inte hinner tänka utan mest bara iaktta och ta in allt runt om en. Det var/är faktiskt jävligt jobbigt, har aldrig varit med om det innan, att inte ha sina föräldrar där när man ska göra något som är lite ”tyngre”. Nu skyller jag inte detta på dem, så ni behöver inte tro att de har tvingat mig och Stina att göra detta. Så mycket fantastiskt vi har upplevt och lärt oss under tiden i Sri Lanka. Jag ångrar mig inte för en sekund. Vi har skypat ganska mycket men det är verkligen inte samma sak, när man får den där ångestattacken klockan 10 på kvällen innan man ska somna och gråter så mycket att man inte vet vart man ska ta vägen. Då är allt man vill, att få en kram av mamma och pappa.

Som tur är har vi världens bästa människor runt om oss, kompisar, kusiner, släkten och grannar. Det som jag och Stina går igenom nu vill jag inte gå igenom igen men det får en att tänka på de där små sakerna som man inte tänker på, som när man kommer hem från skolan och mamma/pappa frågar ”hur var det?” eller bara ”vad fick ni till lunch?”, det gör så mycket.

I allafall, Stina har sina sköna kompisar från sin gamla skola som hon börjat på nu igen, sen har hon också startat med fotbollen. Verkar som ett skönt gäng med tjejer. Är så tacksam att Stina trivs och har sina vänner. Jag antar att jag tar platsen som hennes mamma lite för ofta, hon är mitt allt.

Hittills så rullar allt på, skolan funkar som den ska, farmor tar hand om oss och vi försöker att inte frysa ihjäl på morgonen när man tappar känseln i benen och hackar tänder. Nu i helgen ska jag träffa en kompis och ha en myskväll, antagligen plugga lite också. Stina ska åka till sina kompisar och sova där och sen på söndag blir det fotbollsträning utomhus…är inte så avis på henne;)

Ha det bra allihopa så ses vi nästa säsong i Sri Lanka, längtar redan :)

Läs hela inlägget »

Skulle faktiskt påstå att jag är mer lycklig på Sri Lanka än hemma i Sverige! Man skulle kunna tro att det kan bero på de svajande palmerna, ljumma vågorna, härliga klimatet, all underbar frukt eller glädjen i att vara en hotelldirektör;) Nej, sanningen är stunderna av lycka som kommit till mig allt oftare här än hemma, enbart beror på att det har funnits mer av tid. Mer tid till att på riktigt umgås med familjen, mer tid till att bara njuta av stunden och mer tid till att bara vara. Jag säger inte att det är hemligheten till att känna lycka...men för mig är tillgången till tid helt avhängig hur lycklig jag känner mig. Hur ska man annars hinna känna känslan av lycka? Det är ju helt omöjligt när man stressar till ett morgonmöte, sitter i bilkö till Maxi, hämtar barnen i skolan eller står och steker falukorv medan familjen hungrigt väntar vid bordet. Ni kan säga vad ni vill, men för min del känns det som att jag tagit ett litet steg i min personliga utveckling under tiden här på Sri Lanka och jag är så tacksam...

Till sist vill jag också uttrycka min tacksamhet över dagens sköna gäster från Lindome som levererade tre styck finfin stekspadar från IKEA. Då kan man också känna lycka;) Tack Nina och Camilla, imorgon blir det pannkaka till frukost med alldeles nya stekspadar från IKEA i Kållered. Kanske kan det göra någon av gästerna en aning mer lyckliga?

Läs hela inlägget »
Härliga hotellgäster! Härliga hotellgäster!

Tänk vilket underbart jobb vi har som hotelldirektörer...dock kanske inte de vardagliga sakerna såsom att köpa frukt, kolla städningen, brygga svenskt kaffe eller att snickra på vår tilltänkta receptionsdisk. Nej, det som förgyller en hotelldirektörs vardag är de där små sakerna som man kan leva på och njuta av länge. Fredagskvällen var ett så´nt tillfälle. Då ville samtliga gäster på Jippie -the villa gå ut och äta tillsammans med oss!!!! Otroligt trevlig samling och härligt samtal som kan göra den minsta lilla hotellägare mallig. Vilka gäster vi har!

Igår morse fick vi ett litet paket av vår nattvakt. Det visade sig att sötaste Lester och Naima(6, 9 år) hade innan avresan till flygplatsen under natten lämnat ett litet brev och en ursöt sköldpadda till oss...deras kompisar;) Man blir ju hur rörd och glad som helst. Vilka underbara gäster vi har! Så nu pryder den lilla sköldpaddan hyllan i trappan och varje gång vi går förbi blir vi påminda om de härliga gäster som vi haft och alla de härliga som ska komma. Dem ser vi verkligen framemot att få träffa!

Underbara ungar!
Läs hela inlägget »
Avslappnat på Sri Lanka! Avslappnat på Sri Lanka!

Nu har vi korat vinnaren av kategorin bevingade ord på Sri Lanka. En kategori som vi precis kommit på och som har en självklar vinnare. Vinnaren är Amila på restaurangen "Harbour" som härom kvällen kläckte ur sig "What to do?"(ungefär Vad kan göras?). Detta efter att vi beställt en flaska rödvin och han istället serverat oss tre glas vin. Därför hade han nu ingen hel flaska vin att ge oss och då frågade han oss så klart "What to do?" med ett snett litet leende. Precis, vad kan han göra?  I Sverige skulle vi tycka att han kan göra mycket. Fixa fram en annan flaska, erbjuda ett annat vin m.m. Men här är det självklart att både fråga sig själv och gästerna "What to do?". Dess ord passar så bra till så många situationer som händer här dagligen. Som till exempel när vi beställde stolar och bord till vår lägenhet. Det dröjde i runda slängar 2 månader innan de kom. Efter att vi fått besked om att de skulle komma flera gånger så vips en dag kom de bara och då betalar man utan att nämna ett ord om de extra månadernas försening. Så "What to do?", då? Inte mycket, bara att vänta så löser det sig...Eller när glaspartierna skulle monteras i entrén innan vi skulle öppna hotellet. Kom ingen, kom ingen, kom ingen och så plötsligt  häromdagen när vi hade fullt med gäster så monterades de...så "What to do?". Kanske att vi skulle behöva använda dessa ord lite oftare i Sverige, bli lite mindre stressade av saker eller människor som inte kommer i tid eller prylar som inte funkar enligt instruktionerna. Kanske att vi skulle bli lite mer avslappnade! Vad sägs om att testa nästa gång du ska på möte med några kollegor och du dyker upp en kvart försent, stapplar in genom dörren och mumlar med ett leende "What to do?"....Hänvisa gärna till vinnaren av bevingade ord på Sri Lanka;)

Läs hela inlägget »
Förhoppningsvis bästa dataaffären i sta´n! Förhoppningsvis bästa dataaffären i sta´n!

Så plötsligt händer det... inte oväntat sällskap eller någon fin liten lotterivinst utan...datorn dör och det är stört omöjligt att få liv i den igen. Den blinkar inte ens för att ladda. Vilken katastrof och stort elände!! Helt handikappad och är man dessutom lite extra "begåvad"(som jag nu råkar vara) så har man ju förstås ingen backup på alla fina hotelllistor, bokningar, broschyrer eller foto m.m. som jag lyckats spara på datorn. I det läget känner man(jag) sig inte så nöjd och speciellt orolig är jag för att jag är på Sri Lanka. Ett land som kanske inte är det vassaste på teknik, det känns så i alla fall.

Men efter lite googlande, några telefonsamtal och några turer så lyckas vi faktiskt hitta ett ställe som verkar vara...seriöst. Där lämnar jag min älskade dator. Två veckor tar det, blir beskedet. Döm om min förvåning när de ringer mig endast 4 dagar senare! Du milde göta petter, den är färdig tidigare än utlovat...har nog aldrig hänt för oss någonsin här på Sri Lanka att saker kommer eller blir färdiga tidigare än utlovat. Kors i taket och stort tack kära tekniker!

Ja, så sitter jag här nu en helt vanlig kväll och ska skriva lilla bloggen. Hur bra fungerar datorn då...jo, den fungerar alldeles toppen i max 10 minuter och sedan måste jag starta om den, och det händer gång på gång på gång. Ingenting för mitt tålamod alltså, så nu är jag åter bänkad vid den gamla datorn och knappar. Åter till brottsplatsen imorgon för ännu en inlämning! Tröttsamt!

Vår lilla "vakthund" Pippi verkar vara helt under isen och vaktar sämre än någonsin. Förutom att hon nu har ätit upp en av mina flip-flops reagerar hon inte ens på ödlor som vandrar förbi hennes nos. Jag tror att vi kan ge upp hoppet om henne som vakthund. Vi får mer se henne som en utsmyckning i trädgården, typ en trädgårdstomte;) Just nu känns det extra bra att ha en sådan "trädgårdstomte" att ta hand om när de små döttrarna flugit hem. Så vi är faktiskt väldigt glada för den lilla enörade tomten som ligger vid poolen, vakthund eller inte!

Slutligen kommer här en liten filmsnutt från tjejernas resa hem från Sri Lanka och till Sverige! Inte utan att föräldrarna hade, inte bara en utan flera klumpar i hjärtat den natten de åkte, men förstås klarade de det galant och landade mitt ibland härliga vänner och familj! Vilka kontraster, härliga Sverige och härliga Sri Lanka! Fantastiska länder!

Läs hela inlägget »
På väg till flygplatsen. På väg till flygplatsen.

Otroligt vad livet blir mer tomt och tyst när barnen försvinner. Helt plötsligt behöver man inte anpassa sig till när de vill äta frukost eller lunch. En väldigt annorlunda känsla,antagligen precis så det är när barnen flyttar hemifrån. Vi får helt enkelt se detta som en tuff men god träning;) Men ack så hjärtskärande det är...

Vad som värmer ett mammahjärta extra mycket dessa dagar är när vänner och familj står där på Kastrup klockan 6.00 och faktiskt välkomnar tjejerna till Sverige en helt vanlig vardag. Vilken lycka för oss på andra sidan jordklotet att det finns en hel uppsjö med härliga människor som fakiskt tänker på våra döttrar denna dag! Ett stort tack till er alla!

Vi lämnade av tjejerna på flygplatsen efter en bra stunds tårdrypande hulkande gråt. Hjärtat kändes som att det höll på att brista och under hemvägen i bilen var tystnaden kompakt och tankarna vandrade för oss båda. Stina och Maja hade minsann inte haft det så tungt, visade det sig senare. Maja hade fått fotmassage i någon fin lounge och Stina mumsade gratis snacks. När vi var uppe vid 2-tiden på natten för att kolla så att allt gick bra till i Doha där de skulle byta flyg, så åkte de golfbil inne i flygplatsen och hade världens äventyr. Så det gick verkligen ingen nöd på tjejerna, inte alls som det gick på de stackars föräldrarna...

Men nu har de landat i huset utanför Varberg med farmor, kaninen Kolan, kompisar och en härlig släkt. Allt verkar vara toppen och vi sitter här lite förvånade och förstås väldigt lättade över att allt har gått så bra! Nu gäller det att öva på att vara en liten familj och faktiskt njuta av det! Det ska nog gå bra även om halva hjärtat just nu befinner sig i ett hus utanför Varberg!

Hela det fantastiska gänget som mötte upp på Kastrup 06.00.
Hela det fantastiska gänget som mötte upp på Kastrup 06.00.
Läs hela inlägget »

Varenda timme och varje minut har vi de närmaste dagarna bara ägnat åt att vara här, nu och tillsammans. Tidpunkten då Maja och Stina åker hem till Sverige närmar sig med stormsteg och strupen snörs ihop så fort jag tänker på det! Alltså tänker vi inte på det...så har vi gjort tidigare när vi haft besök och så gör vi nu och det fungerar! Imorgon bär det av till flygplatsen för att vinka av våra älskade "ongar" för avresa till Sverige. Inte alls kul...nu dröjer det en och en halv månad för mig innan jag återser dem och för stackars Ubbe dröjer det mer än tre månader. Tufft och väldigt, väldigt tomt! Men nu är det som det är, vi har valt situationen och det är bara att bita ihop...som tur finns det ju fantastisk kommunikation nuförtiden och en snäll familj som hjälper till på hemmaplan.

De senaste dagarna har minst sagt varit intensiva. Här ska upplevas till sista stund. Förutom ett antal surfstunder så har vi varit ute på snorkel/dyktur  med vänner och där fick tjejerna blodad tand så de har hunnit med två dyk de senaste dagarna och det lyser ur ögonen på dem när de berättar om den häftiga undervattensvärlden. Låter helt magiskt! Skulle tro att det blir en fortsättning på detta under nästa säsong.

Glada nybörjardykare!
Glada nybörjardykare!

Lilla Pippi känner nog av våra planer för hon har varit väldigt orolig den senaste tiden och legat precis utanför dörren hela nätterna liksom för att vakta. Men lilla "Pippiluring" får allt stanna kvar i hennes miljö och nästa säsong kommer det att bli sååå roligt att träffa henne igen. Längtar redan och bävar så inför morgondagen...hualia!!

Läs hela inlägget »
Ny frisyr i på gång. Ny frisyr i på gång.

Ja, att vara hotelldirektör är just precis allting annat än att vara just direktör. Uppgifterna varierar från dag till dag och det är verkligen kul och ibland lite klurigt. Det kan handla om, var man kan äta god mat, köpa frukt, hitta till ATM, köpa flip-flop, underkläder eller kanske bara få transport från a till b. De senaste dagarna har det varit lite ovanliga saker som ingått i hotellservicen. Olle behövde en hårklippning med trimmer och givetvis ställer hotelldirektör Ubbe upp. Någon dag senare fick en gäst problem med sitt öra och som tur är har vi ju då tillgång till hotelldirektör/apoteksägare Janaka som kan hoppa in och serva med lite örondroppar. Galet omväxlande och väldigt, väldigt roligt! De där små guldkornen är inte svåra att hitta när man har så sköna gäster som vi har. Senast idag fick vi hit en härlig familj som helt resolut packat en hel resväska full med mat till OSS! Totalt otippat och totalt underbart!!!! Kaffe, mängder av ost, LEVERPASTEJ, choklad och BREGOTT och OSTBÅGAR med mera. Så nu kanske till och med gästerna får en alldeles extra svensk guldkant på frukosten! Otroligt gott och så otroligt lycklig man kan bli av ...mat!!!

Otroligt lyxig gåva!
Otroligt lyxig gåva!

Finaste julklappen i år utan konkurrens, var ett underbart kort av vår favorithund hemifrån. Våra vänner och grannar har en ljuvlig Flatcoated retriever som heter Jippie. Och det är faktiskt på grund av henne som jag en gång för längesedan tänkte att -"Ska jag någonsin starta ett företag så ska det heta Jippie".  Jippie är en sådan härligt pigg och lydig hund med en liten räv bakom örat så henne blir man alltid glad över att se och just den känslan tycker jag att själva ordet Jippie förmedlar. Hoppas verkligen att vi har lyckats få med en liten gnutta av detta till vårt hotell, Jippe the villa. Så nu med all rätt, fina Jippie står du på hedersplatsen på hotellet, där vi alltid kan känna den där känslan när vi tittar på dig kära "upphovshund". Välkommen till Jippie the villa!

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste kommentarer