Den blomstertid nu kommer...eller?

Torsdag kväll. Vi står och trängs framför en blomstersmyckad scen, solen skiner, barn springer förvantansfullt runt, flaggorna vajar och det är avslutning. När skolans minsta barn sjunger - "vi ska ta över världen, vi ska bli stora, vi ska bli mäktiga" Lalehs låt, då känns det så där härligt. Att få stå här i Sverige på en avslutning och invänta "Den blomstertid nu kommer..." vilken skön känsla...

Fredag morgon, 03.27. Jag vaknar med en hisnade huvudvärk, det känns som att huvudet ska sprängas...på riktigt! Med en gång förstår jag vad det är som händer...än en gång svarar min kropp mig när det bara är fööör mycket. Några käftsmällar på jobbet, dåligt samvete för obesvarade mail och en alltför tyst blogg/facebook/instagram, ansträngd ekonomi, oklarheter om hur hotellet ska drivas, vardagens alla måsten och dessutom en massa onödiga dumma funderingar om allt mellan himmel och jord som inte går att stänga av!
Det är när hjärnan går alldeles för mycket på högvarv och det är helt enkelt omöjligt att koppla från den, det är då som kroppen säger ifrån. Så urbota dumt och korkat och så väldigt svårt att förändra. En gång duktig flicka, alltid duktig flicka...

Söndag kväll och sommarsverige bjuder på sin bästa sida och allt känns lättare. Nu kör vi igen och jag SKA tänka mindre och göra mindre och vara mer här och nu, lovar jag mig själv när jag vilar i sängen och Ubbe tillsammans med tjejerna klipper den vildväxta häcken utanför huset. Nu ska det bli ändring och sommaren ska bli så lång och så härlig. Välkommen "den blomstertid, som nu kan komma"...