Ny svenskdos, skratt och olika priser

Idag har vi fått ytterligare en rejäl
"svenskdos". Familjen Edén med grabbar kom förbi på lite kaffe och chokladkaka...och fast vi bara träffat dem lite snabbt i vintras så känns det nästan som att vi känner varandra. Det känns helt plötsligt väldigt lyxigt att ha svenska människor i närheten. Vi tycker att det är väldigt trevligt men ännu mer för tjejerna, tror jag. De har haft ett ganska tomt och ensamt år.

 

Inte för att de inte träffar människor, men om man jämför med livet hemma i Sverige är det ett väldigt lugnt och ensamt liv här, eftersom att det inte finns någon möjlighet att cykla eller ta en buss till en kompis, om man nu har turen att ha hittat någon järmnårig kompis. Transporten här på Sri Lanka är ganska omständlig, speciellt för barnen. Så efter dagens fika ville ungdomarna umgås lite till...och det fick de gärna göra. Härligt att höra glada röster från engage ungdomar i huset:)

Jag har fixat lite med min lilla "växtodling". Har snott en del växter utmed vägen och planterat för att ha på hotellet, i kruka eller i trädgården. Men idag behövde jag lite gödning till den utarmade jorden jag hittat. Då vill Janaka gärna följa med till stället som säljer gödning. Jag sa flera gånger till honom, - Du behöver inte, berätta bara var stället ligger! Men han envisades och till slut sa han, - Om jag inte följer med så får du inte det lankesiska priset! Precis så är det här överallt! Har du en lankesisk vän med dig så får du det lokala priset, kommer du ensam som västerlänning så får du ett helt annat pris. Svårt att vänja sig vid detta och ofta glömmer jag det! För lankeserna är detta något helt naturligt och för oss är det hur konstigt som helst. Hade vi inte haft Janaka som hjälpt oss med hotellbygget så hade det säkert kostat det dubbla!

Nåväl, gödningen kostade  blygsamma 80 rupees(drygt 5 kronor), för en säck på 20 liter. Gödningen här visade sig vara spill från en kokosrepsfabrik. Fråga mig inte om det är bra för växterna, det lär väl märkas. Nu är alla mina växter omhuldade med kokosnötsspill, så nu håller jag tummarna för att de ska växa till sig rejält fram till hotellets öppnande den 1 december;)